Idag begravs mamma. Sista vilan eller vad kallas det.Spela roll. Jag finner mig tankarna någon helt annanstans. Knack knack på känslolocket. Kan man hålla det stängt idag. Förmodligen nej.Jag vaknar i ottan. Kokar kaffe. Tittar på klockan. Sex timmar kvar. Till vad? Slutet? Det är bara början.Håll i dig.Vuxna kommer gråta säger jag till barnen men det är ingen fara och jag kommer alltid trösta er i första hand.Ingen fara.Nejdå, ingen fara. Ibland är vuxna ledsna. Hur kommer det se ut där inne. Ligger hon i kistan mamma.Det kommer vara vackert som en sommar, ljust som en vår, det kommer vara fyllt av kärlek, av värme. Det kommer göra ont. Det kommer vara fint. Det kommer eka av hennes namn i väggarna, det kommer vara stilla och vilsamt. Vi kommer vilja dela det med henne. Hallå, kolla vad många som älskar dig. Tänk, det förstod hon nog aldrig hur det nu är möjligt.Ja, idag begravs hon och månaden som gått utan henne kommer fortsätta i alla andra månader.