Det var ett tag sen jag skrev en uppdatering kring graviditeten. Den följer ju allt jag gör och nämns hela tiden men en rejäl uppdatering kring mående och hur allt går kommer lastat. Märker att jag är och blir mer och mer introvert, en klassiker i slutfasen. Det krockar dock med mig som person så jag missförstår mig själv ofta, bokar på saker som sen inte känns helt bra, men så gör jag de ändå och sen blir jag jättetrött. Måendet är ganska ostabilt. Jag tänker på förlossningen hela tiden, är plötsligt nervös, rädd och osäker på om jag klarar det. Funderar om jag bara ska köra ett snitt igen ena sekunden, men så övar jag, mediterar, läser mina affiirmationer, kollar på "positive vbac birth stories" på youtube och så känner jag mig lite starkare igen. Vad jag försöker landa i hela tiden är att allt handlar om trygghet. Min förra förlossning innehöll ingen känsla av trygghet, men denna vet jag kommer göra det eftersom jag både har A och Opokua där med mig. Min kropp kan föda barn tänker jag. Kraften är inte starkare än mig, kraften kommer från mig tänker jag. Men det svajar verkligen. Gråter ofta, det händer nästan aldrig annars. Vill å ena sidan stänga in mig men å andra bara göra roliga saker hela tiden. Sammandragningarna är där, så fort jag rör mig lite snabbare kommer dom. I helgen med lite, lite ont också. Jag försöker lyssna, men kan liksom inte bli en stillasittande person. Jag tränar och promenerar men i sakta mak. Köpt lite kläder till bebisen, tvättat fast det är ganska långt kvar men det kändes ceremoniellt och mysigt att hålla i en liten pyjamas. Najell babylift är nu införskaffad och likaså ett bärsele. Jobbmässigt är det helt ok, jag har inte jättemånga samarbeten även om just dom skulle vara enkla att göra nu eftersom jag är hemma mest, podden är klar förutom lite sista fix. Ska ha ett författarsamtal på Akademibokhandeln 4 november sen är nog den grejen klar. Håller iofs på att kanske gå in som aktieägare i ett bolag men nåt ska man väl göra... OK, jag har det inte cool-lugnt. Än. Tänker att två veckor innan beräknat så ska jag vila lite mer. Appen säger att det är mer än 80% än avklarat och att bebisen bara tjockar på sig nu. Den är nästan alltid helt tyst på dagarna, jag känner den knappt och den gör inget väsen av sig. Sen slår klockan 20 och så börjar en lång period av hicka och intensiva sparkar. Undrar om den är en nattuggla. Har någon av er erfarenhet av vaginal födsel efter snitt (bara positiva stories), dela gärna med dig <3
