Jag har inte skrivit ett ord de sista veckorna, om graviditeten alltså. Försöker dra mig till minnes om det hänt något speciellt eller om dagarna bara lunkat på. Det sistnämnda stämmer mest. Jag tar inga direkta bilder på magen heller, det gjorde jag inte med Florens heller.Bebisen sparkar mycket mer tydligt nu. Den verkar vara en nattuggla och drar ofta igång vid 23. Jag känner små, små kroppsdelar puffa ut från min mage. Jag mår bra eller ok, jag har fått ont i svanken men det har bara hållt i sig en dag så jag tror det är övergående. Jag försöker bonda med bebisen och prata lite med den ibland. Annars är det mest hypnobirthing som gäller. Andningsövningar, meditation och kursen. Det är spännande och pirrigt att tänka på hur jag ska andas ut mitt barn i stilla och lugn. Hur jag ska föda det i total trygghet med A och Opokua vid min sida. Börjar tro och se fram emot vad jag tillsammans med min bebis är kapabla till. En av mina affirmationer är ”jag litar på processen och vår förmåga att göra detta tillsammans”. Jag högläser bok för A varje kväll. Den är svår och på engelska men vi tragglar oss. Vecka 24 alltså. Lets go🤍
