Jag har läst Våran pojke av Mikael Yvesand. Ni minns kanske Häng City? Den rappa norrlandsromanen som kom 2022. Om ni inte läst, gör det! Men okej, försöker formulera mig kring den här boken. Johan som boken handlar om är en väldigt speciell person som i början lever tonårsliv med sina tre kompisar. Det känns som att kliva in i tonårskillars liv. Sen växer de upp och splittras. Men något stämmer inte med honom, han ser saker, fantasin blandas med verkligheten och vi får följa hans syner av långarmade skuggor som syns i rummen han befinner sig i. Ofta förstår jag inte vad som sker när jag läser den. Ett enda långt andetag, ett race, som att gå in i ett blinkade rum och sen komma ut i en lugn natur. Skrev till min kompis Martina när jag läst klart. "VAD.i.hela.friden.var.detta". Den skildrar även fler personer men som jag undrar om de verkligen finns eller om de är i hans fantasi? Jag är så förvirrad. Fick gå tillbaka flera gånger och bara, vad har jag missat. Jag ser lite likheter med Morgonstjärnan faktiskt, just i språket som bara rinner längs sidorna. Rekommenderar? Ja, speciellt till en bokklubb kanske. För jag tror att alla skulle ha olika tankar kring den.
