Är inte så väldigt bra på det. Jag far ofta iväg till helt sjuka tankar om kvällarna och kan skapa historier som känns som verklighet. Det är giftigt minst sagt. Min psykolog som jag gick till sist sa att när den kom skulle jag sätta klockan och intensivt tänka på det hemska i tre minuter. En avledningsmanöver. Det fungerar ibland, men oftast är jag för trött för att aktivt göra något. Har så dåliga tips. Skriv gärna i kommentarerna. Frantzén kommer tyvärr inte bli av. Så ledsen över det men jag ligger på sjukhus. Är okej, eller nej, är inte okej men jag är inte döende. Ser Frasses till vårkanten istället. Kanske berättar jag om hela den här balunsen vid ett tillfälle eller så får det passera. Ja, jag vill det. Varit väldigt osäker kring det men har landat i att i framtiden så vill jag. Ser det i horisonten långt borta. Ingen stress och inte nu. Alla vet inte vad de pratar om. Sorg är så individuellt och jag tror varken man kan gradera eller tidsbestämma sorg. Om jag utgår från mig och när min pappa dog så skulle jag nog kunnat bli kvitt den akuta sorgen tidigare än jag blev. Jag fastnade i en loop och när jag tillslut tog hjälp så blev det bättre. Men inte att förringa, år ett, två och tre var värst. Minns att folk sa att första året var svårast men jag tyckte det andra var det. Massa kärlek till dig, sök adekvat hjälp? Hmm. För mig personligen nej. Det är förmodligen för att jag i storys aldrig bryr mig om nåt hehe, har inga skrupler och känner inte att det måste vara ordnat/snyggt etc. När jag fotar för flödet vill jag att det ska vara fint men det är bara kul. Jag har genrellt ingen ~instapanik~ i hur saker ser ut, om folk avföljer pga ful bild etc. Insta är enbart kul tycker jag. Skulle jag däremot känna press att typ göra mig fin innan en story eller liknande skulle det ta bort njutningen tror jag. Delad OCH gemensam. Våra löner får vi in på egna konton men så har vi ett gemensamt sparkonto och resten blir per automatik rätt lika. Förut hade vi ett kreditkort vi satte in en summa på varje månad som skulle gå till allt gemensamt och det var fan toppen, men nu med egen firma etc så har jag ett firmakort istället. Vi är 12 år in i relationen också så whats mine is yours osv. Jag är absolut mig själv. Till 100%, men däremot delar jag inte allt av mig själv. Har jag en pissdag så visar jag inte det helt öppet hehe vore kanske obehagligt om en lack person dök upp i flödet?. Tror jag inte jag hade kunnat förställa mig. Är way to emotional~~~~ Vi tar resterande frågor en annan dag.