Jag är lite bakis. Hu, den känslan är den värsta, speciellt när den kommer som den kemiska ångesten. Resfebern inför lör har ökat markant kan man säga. Varför är jag ens bakis? Tål jag inget numer. Jag var på konsert igår och känner nu starkt att jag måste se mer livemusik framöver. Men resan då. Idag såg jag att det fanns en packningslista jag missat att se. Det är inte lite grejer jag behöver. Får lösa allt det där kommande dagar. Det blir bra. Det är okej. Jag är nervös. Så länge borta. Jag ska skriva, jag ska vila, jag ska vandra. I helgen var vi på landet. Jag hade barnansvar medan Anders stod 4 meter upp och målade i två dagar. Men först en egen promenad såklart. Måste ladda när man ska bli urladdad. Min bästis kom med sin ena son. Visade dom var de skulle sova i huset när det är klart. Sen skötte sig inte Florens så jag grävde ner honom. SKOJA. Men vi var på stranden. Det blåste utav helvete men jag sänkte ner min kropp ändå. Höll andan och svalkade hjärnan. Hörs.
