Lycka är verkligen de små sakerna. Inget nytt för någon förstår jag men jag uppskattar när de tittar fram. Små glimtar av lycka ni vet. Förra lördagen var en sådan dag. När lyckan pyste fram både här och där. Jag stod i köket mest hela dagen när jag inte var ute och kastade trä på elden vi hade gjort. Basala men urmänskliga saker. Laga mat och elda. Min svägerska och dotter var på besök och barnen såg jag knappt röken av förutom vid små lyckliga stunder när de kom in för en kram eller något att äta. Såhär får det väl inte se ut? Eller såhär? Jag fick frågan vartifrån vi fick inspiration till vårt kök men jag vet inte riktigt vad jag ska svara på det för just det rostfria hade jag inte sett innan. Golvet däremot och det blå i köket det fanns med i tankarna från början. Det blå såg jag att Tove Nilsson hade sitt golv i när vi hyrde hennes hus för massa år sedan. Sen var det middag. Chili som kokat hela långa dagen kan liksom inte bli äckligt. Dagen efter gick vi trollstigen.
