God morgon! Jag gillar att skriva i stunden, live. Live haha. Florens ligger och kollar ipad, han är sjuk. Ihålig hosta som låter som ett hundskall, så har det alltid varit med honom. Falsk krupp och hosta som inte släpper. Donna sover, det är hon som är patient zero. Två barn på olika förskolor, vilket gamble egentligen. Olika stammar av virus som bara flödar runt. Ja ja, det är så. Eftersom vi har haft en och en halv månad utan vabb kände jag igår när jag tog över A efter halva dagen att det var stenlugnt. I got this! Jag är en supermamma! Men... det dröjde inte mer än ett par timmar innan det kliade innanför huden. Rastlösa halvsjuka barn. Jag fick bevisat ännu en gång att jag helt enkelt inte är en vabbare. Ändå sitter jag här nu. Redo att ta mig an dagen. Donna ska tillbaka idag visserligen så det är bara en jag behöver hålla koll på, tur det. Stack in näsan där A satt och jobbade igår och väste, - du tycker det är enklare med vabb och därför ska jag aldrig behöva. Idag ska jag på äta middag med Elina och Kakan. Mycket att se fram emot, nu gör vi ett par timmar!
