Idag var jag och träffade en kirurg gällande ryggen och vi kom fram till att det blir operation. Plötsligt ser jag ljuset! Jag kommer kunna promenera! Nej men det är helt otroligt. Sen i Juli har jag inte gått mer än några hundra meter om dagen. Jag har inte gått och handlat, inte till tuben, inte i skogen. Nada! Längtar mest till promenaderna. Nej det är lögn, längtar mest till att inte ha så jävla ont hela tiden. Att kunna träna igen. Att kunna SITTA! I slutet på Sept blir det och det är inte ens långt kvar. Och vad passar bättre än att drömma om saker den här hösten ska ge mig post op. För det ska svassas runt som aldrig förr. Jag kommer kunna ta hand om barnen utan As hjälp. Åh nu börjar jag grina. Som jag också gjorde idag på sjukhuset när dom berättade att jag hade fått en tid. En sköterska kramade om mig då. Det var väldigt, väldigt fint. Höstdröm ett. Vara på landet ute i skogen tillsammans med min familj. Längtar att känna marken under fötterna och ströva utan att tänka på vart jag kan lägga mig ner. Plocka svamp, laga en gryta, lägga barnen och ha en mysig kväll med A. Promenera i skogen här i bagis på morgonen efter lämning. GAH, jag ser det!!! Höstdröm två. Åka på en övernattning nånstans med Florens. Bara vi två! Hotellhäng, middag och godis i sängen. Nä vad mysigt! Kanske går vi på Junibacken eller något innan. Höstdröm tre. Exakt den här outfiten. Förlåt men den är allt? Om inte den jackan blir min vet jag inte vems kropp den ska sitta på. Skorna, nej sluta. Kommer jag kunna ha klackar, i fkn hope!1, skor 2, halsband 3, kjol 4, jacka 5, tröja 6, väska
