Fortsättning på kvällen! Börjar bli stökigt. Tur att vi åt en ordentlig middag. Som jag glömde fota. Efter ostserveringen hade jag ringt i panik till den enda kocken vi behöver i Sverige, Marion Ringborg och frågat henne om jag kunde få beställa röror och sallader till huvudrätten, som var fulpizzor. Tjejorna som jobbade kom in med kartongerna och så fick man ta en slice. Min älskade Bobbe och PO. Fick Moa på en bild! Älskade Moa. Så underbar. Klockan 00 hade jag förbeställt Max för att vickning är det viktigaste vi har. Jag kanske skulle beställt det till 01 om jag skulle gjort om. Middagen var klar vid 22 så man var inte vrålhungrig. MEN, jag drog i mig två stycken. Kanske därför jag inte var bakis? Sen dansade vi till 03, flängde runt, kramade mina vänner. Blev rörd över hur rik jag är på vänskaper. Att folk kom dit för min skull är helt sjukt. Alla tal kommer jag bära med mig för alltid. Kanske speciellt ett. Vad fan är detta? Till vänster, mitt självporträtt jag ritade när jag gästade Gott Snack som sen auktionerades ut på Tradera. Jag har grova och då menar jag grova problem med att rita. Jag KAN inte. Min bildlärare sa en gång "Frida, du kan inte rita men du klär dig fint", eh, vänta jag gick på högstadiet, det var det mest opassande? Men jag kan inte. Minns att jag var avundsjuk på folk som kunde när jag var liten. Min parhäst Klara budade i alla fall hem det och i hennes tal som gick ut på att jag var motorn och hon ankaret (!!) på vår båt så hade hon med sig tavlan. Och i en film som spelades upp så hade hon försökt rita av det kassa porträttet... med RÖVEN. Så pennan som är fastklistrad har varit i hennes röv. Det är kärlek? Dagen efter hade jag varit ett geni och sparat de röror som inte gick åt. Romanesco, någon sås med dill och en med dragon. OCH harissa och getost. Nej men Marion, vem är du? Innan vi hämtade barnen öppnade jag presenter med Anders. Fick bland annat ett eget kit med verktyg nu när jag ska bli byggare. Var så trött och glad. Sen drog jag och Donna och röstade! På med Last Resortskorna som är så perfekta och som man aldrig får skavis från. Sen tittade jag i boken jag fick av Bobbe. En tidsresa i vår vänskap. Hur hade mitt liv varit utan honom? Jag kan inte tänka mig det. Finns ingen i världen som är så inne i min hjärna som honom. Nu är det slut på fest! Fråga om ni vill veta mer om planering etc.