Sitter här på kontoret och solen skiner starkt. Vilken fin dag. I morse gick jag längs Hornsgatan och fick en sån insikt om mig själv, hur jag är, hur jag faller tillbaka i samma mönster och att det kanske är dags att försöka förändra. Livet är ju ingenting om förändring inte finns tänker jag. För mig är det en ständig utveckling, insikt om hur jag är formad, hur jag vill förändras. Kanske är det mitt sug på nya saker som drar mig i den riktningen eller så är det så vi alla är. Jag vet inte hur många gånger jag hört "jag tror inte på terapi", vet inte om de personerna som sagt det varit seriösa eller om det är något man säger då man är osäker men att ha ynnesten att kunna gå i terapi ger en så mycket insikter. Kanske inte där och då i samtalet men det kommer sen, när man minst anar det i morgonsolen på Hornsgatan. Jag har sån tur som kan genomgå någon form av personlig utveckling, jag inser det verkligen. Att jag inte måste stämpla in och stämpla ut på mitt jobb utan kan styra min egen tid, hur fan kunde jag ha sån tur. Tänker på det ofta och är tacksam in i märgen. Idag ska jag till perfect day på möte och sen har jag kontorsdag innan lille vinkvällen ska göras. Tips till alla småbarnsföräldrar - ha en varsin kväll i veckan där man gör saker utanför hemmet. För mig sker det varje vecka, för A inte lika ofta men bara att vi har det uttalat känns ”fritt” haha. Man kämpar då sannerligen på. Tog med mig dessa två till bastun igår. Hahahaha ser ut som en helt annan person? Måste fotat av precis när jag snörvlade in? Min look med ett nose job. Som vanligt lugn i själen här. Det var dock över 100 grader i bastun när jag kom, alldeles för varmt för min smak men ner mot 85 är perfekt.
