Min helg var verkligen kantad av utmaningar. Var själv med barnen och det gick så dåligt. Var som att vi alla tre var helt i osynk. Retig stämning, rastlöst, båda ville olika, båda ville vara nära, båda ville ditt och båda ville datt. Kände mig så totalt utmattad när Anders kom hem i söndags kväll att jag ville gråta. Ibland kommer insikten att jag är mitt i småbarnsåren så hårt emot mig att jag blir helt knockad. En treåring och en sexåring är en hand full alltså. Jag tycker mig ha hittat ett bra sätt att möta dom, få allt att flyta men i helgen blev det bara error. Fan vad man känner sig som en kass morsa då. :´( Kollade i lille mensappen sen och insåg. Är det någon av er som testat det som påstås vara mirakelkuren mot PMS, pepcid? Är nyfiken på att testa för vissa månader är det rakt av hemskt. Behövde en glow up efter helgen om man säger så men hade inte numret till Lindsey Lohans kirurg så jag körde på detta. Donnas blick säger allt. Fick en sekund över och provade en klänning jag trodde skulle bli min ellegalanklänning men den var extremt mycket mer skrikig i den rosa tonen än på bild så den åker tillbaka. Kanske inte heller läge att prova kläder under brinnande pms.... Här messade jag Anders för första gången i vår relation att jag ville att han skulle komma hem. Ser dock fräsch ut? Inombords INTE. Vintagefyndad jacka från Antwerpen och på väg till parken. Har ni sett den senaste tiktoktrenden som är något i stil med en bild eller video som detta och med caption "inte visste hon att en timma efter denna bild togs skulle hennes son vurpa så illa på cykeln att hon trodde armen var bruten". Den var inte bruten <3 Donna har börjat rita maneter som hon säger.
