Vi är på landet, jag sitter vid bordet som är belamrat med saker. En keps, några paket våtservetter, en hakklapp, några slattar av saft, en halv finn crisp, lego och pussel. Det är så fritt här, stökigt kanske. Hemma är det städat och rent men på landet får allt bara hända. Kanske den perfekta mixen ändå? Även om jag inte är den som städar hemma uppskattar jag ju att det alltid är fint. I morse gick jag min vanliga runda ner till havet, det är två km nedförsbacke dit, förbi gamla kåkar, hästhagar och branta ängar med blommor. Pratade med Sofia hela vägen ner, blev varm, sa, är du kvar om fem måste bara ta ett dopp. Ingen handduk men vad gör det. Havet var varmare än jag tänkte. Piggnade till när huvudet åkte under ytan. Sjögräset kittlade mina ben, men jag räds det inte. Botten är fylld av blålera, man kan hämta stora kockor och bygga saker som senare stelnar. Igår plockade jag fram finkameran. Tänker ofta, jag borde göra album. Gjorde ett med blixtbilder som jag tog på Florens hans första två år när han sov. Sen blev det inget mer. Emilia messade mig igår om mina 17k bilder i albumet, jag har 200.000 skrev hon. Vattnade, rensade brännässlor med håliga handskar. Gick över på vår tomt men kände ingenting. Kanske för att jag inte vågar tro. Donna i loppisbralla och Florens gamla hatt. Knappt köpt ett plagg till henne. Anders gamla tröja <3Nu sover Donna, Florens bygger lego och om exakt två timmar kanske vi får mer svar kring det som sker här med tomten. Wish us luck och ha en fin långhelg, kram
