Man kanske kan tro, eller vill tro att våra mest basala och framträdande känslor skulle vara lycka, men i våra nio grund känslor så är de lyckosamma, positiva enbart två stycken, en är neutral och sex är negativa. Väldigt intressant tycker jag även om det kanske inte stämmer in på alla osv. Men kontentan är väl ändå att de negativa känslorna är fler och det är väl därför våran strävan mot de lyckliga är så intensiv och ivrig. Och när vi väl känner de positiva känslorna så kan vi minnas dom lättare. Så känner jag i alla fall. Min grundkänsla är nog ganska positiv ändå även om jag absolut faller ner i kraftiga dalar och merparten av tiden är rätt neutral. Jag kan tycka att det borde vara mer vedertaget att vara låg/neutral när alla* egentligen mest är det. Ändå svarar vi ”bra” på frågan om hur vi mår i tid och otid. Vi vågar inte vara den som säger, det är sådär. Kanske dels pga känns pin men också pga behöva förklara varför, när det kanske inte finns ett därför? Gör du det? Svarar ärligt? Ja, egentligen ville bara berätta att jag kände genuin lycka och ett rus när vi kom till Torö igår. Det fick fäste i mig och stannade från jag köev ur bilen till läggdags. Väldigt tacksam över det. Hoppas ni också kan känna så fast världen är som den är.
