Vad många det var som hade eller hade haft sömnparalys. Kändes "bra" att vi var flera. Bra och bra, snarare mindre ensamt. Många av er skriver att det kommer när ni inte mår så bra och så är väl fallet även här gissar jag på. Dock hände det bara en gång och har inte kommit tillbaka. Håller tummarna att jag slipper det mer, och ni med såklart. Helgen började med att jag träffade Asabea, en vän jag träffar alldeles för sällan. Nu ska vi bli bättre på att ses. Hon är så klok och rolig och jag fick mysa lite med hennes lilla O en stund. Much behövligt. Handlade för övrigt på Ica Liljeholmen, kanske inte helt pandemivänligt om jag ska vara ärlig men AJ vilken otrolig butik. Fick gå emot mina instinkter att vandra runt i timmar och istället snabbt plocka ihop mat till middagen. Som skulle bli schnitzel. Men jees louise vad gott detta blev. En potatissallad till på lite majo, lite CF, lite brynt smör, citron, purjo och kapris. Kändes lite som jag åt på restu (oj vad dåligt skryt....) När lillfisen somnade var det på spåret-dags och att jag tog Lagos på åttan kommer jag leva på i cirka månader pga stolt. Min sjukaste På Spåret-grej var ändå när jag tog Ulaanbaatar på 10 poäng. Det var flera år sedan men jag lever APPSOLUT fortfarande på det. Solen snålade inte med sina strålar i helgen och tack för det. Kände lite hur livet sipprade upp och jag blev bländad. Så tacksamt och jag har hört att vi i Sthlm kommer få en snötäckt Februari. <3 Idag är det måndag och jag är ärligt talat lite under isen så det blir lugnt i veckan. Som om jag skulle gjort massa annat ändå. På torsdag ska jag dock på FRANTZÈN. Herregud, är pirrig i hela magen inför det. Vad har man på sig? Förstår att detta låter väldigt obrytt, pandemimässigt men det är ett beslut jag tagit och är det någon restu där man inte kommer sitta packade är det på en trestjärnig. Hur ser er vecka ut, kan ni inte berätta det för mig? Kram
