Planer som varit bestämda förändras och det är tufft att behöva ändra på sitt. Det är det. Även om många andra har det värre är det jobbigt att ändra på sina planer. Jag tycker det i alla fall. Det är som om allt kommer få ske lite på volley. Om det går och man får reser vi upp till min familj i Norrland. Jag hoppas för vi har inte setts på ett år. Saknar dom och det finns en ny liten person som jag vill lära känna. Selma kom precis innan allt bröt loss. Vi tittade på bilder och sa, snart ses vi. Florens och Hugo, som nästan vuxit ikapp varandra. Hugo som fick se när Florens tog sina första stapplande steg, eller som kröp bredvid istället för att gå. Min mosters man visar jaktmarkerna. Spegelblanka älven. Friskarn fisksson aka Frida Lund har fått napp Ibland gör det så ont att de bor 80 mil bort. Jag kommer hoppas till sista dagen att vi får sätta oss i bilen och genom en ljus natt lyssna på ljudbok medan Florens sover gott i sin bilstol. Daggen på fönstret, landskapet som förändras, går från bergigt i Gävle och Sundsvall till platt ju längre upp vi kommer. Hur vi svänger in i Skellefteå i morgonskrud, vi är där om 15 minuter i ett sms. Första klivet ur bilen, sömndrucken, A som kört hela vägen. Det känns i kroppen. Tystnaden, älven, skogen. Mina kusiner, min moster. Mamma brukar vara där samtidigt. Men nu vet vi inte om man får resa. Eller man får väl göra vad som helst, men rekommendationerna säger. Smittspridningen där uppe är bred vilket är bra (inte bra det förstår ni ju) i och med att vi då inte behöver vara rädda att ta med smittan. Skillnad är det väl på Gotland och andra mer isolerade ställen. Undrar hur det blir där i sommar när alla Stockholmare åker över. Hur tänker ni? Jag är genuint nyfiken och detta är inte något shame-ande. Jag vill veta hur ni tänker med resande i sommar? För att sommaren inte bara ska vara här hemma i lägenheten har vi hyrt ett hus i länet. Ett rött litet hus där vi ska vara en månad. Grilla i trädgården, baka somriga kakor och dricka vin. F kommer somna tidigt en kväll och det är alldeles varmt på stentrappan fortfarande. Vi öppnar en flaska gott vin och sitter och pratar. A spelar musik och när kvällen börjar bli natt sveper jag en filt om mig. Jag håller i det. Så ska det bli. Här ska vi bo i sommar. <3
